Välkommen till vardagstankar.
Här samlar jag lättsmält filosofi i form av punktlistor ämnad för snabba förslag på lösningar och tankar kring vardagliga problem.

Vi människor är komplexa, reflekterande och sociala varelser, tyvärr ägnar vi därför allt för mycket tid inuti våra egna huvuden och begränsar oss själva från att leva fullt ut.

Tanken är inte att något från denna sida ska tas som den absoluta sanningen utan tvärtom är inläggen till för att ifrågasättas och jämföras med egna upplevelser och insikter. Samtidigt är ingenting skrivet på måfå, och insikter och påminnelser på tillsynes enkla såväl som svåra vardagsproblem kan återfinnas. Med risk för att innehållet bitvis liknar snömos (läs floskel) är det en risk jag gladeligen tar med chans för att det skulle kunna hjälpa någon.

Slutligen vill jag förmedla syftet med dessa lättsmälta artiklar. Genom vardagstankar hoppas jag kunna hjälpa eller beröra någon som befinner sig fast någonstans i livet, högt som lågt. Lyckas jag få en annan människa att tänka, ifrågasätta, handla proaktivt eller förbättrande så är det för mig värt allt.

Om du som läsare har några synpunkter, frågor eller vill diskutera någonting som jag skrivit välkomnar jag såklart mail från dig.

Lycka till, jag önskar dig en mer effektiv och levande vardag!

5 vardagliga tankar - 10:e December 2016

Tänk om du hade en väldigt god vän som bad dig ge några av dina bästa råd för att bli fri från vardagsbekymmer och leva livet fullt ut. Kanske skulle du ge några av de råd som jag kommer att lista nedan, men sällan ger vi oss själva samma råd – hur kommer det sig?

Att åstadkomma förändring och handla proaktivt kräver energi och upplevs ofta som väldigt jobbigt innan dess att vi påbörjat förändringen. Många gånger lurar vi nog oss själva med tron på att livet blir lättare och bättre om vi inte ändrar på för stora saker utan bara infinner oss i det liv vi blivit “tilldelade”. Vi följer våra vanliga gamla handlingsmönster och undviker att tänka nytt i rädslan för att det skulle innebära slutet på allt som vi samtidigt tycker om med den vardag vi kallar våran.

Nedan följer en lättläst men måhända svårsmält lista över frågor att ställa dig själv om din vardag:

  1. Spenderar du tid med rätt personer? Innehåller din vardag människor du tycker om, som ovillkorligen älskar och uppskattar dig, som uppmuntrar dig att blir en bättre människa? Umgås du med människor som får dig att känna dig mer levande och inte bara omfamna vem du är nu, utan också längta efter och jobba för den du vill vara?
  2. Är du ärlig mot dig själv om allting?  Är du ärlig om vad som är rätt i ditt liv och likaså vad som behöver ändras? Om vad du vill uppnå, vem du vill bli och med alla andra aspekter av ditt liv? Du är den enda människa som du alltid kan räkna med; så borde du inte också säkerställa att du kan lita på dig själv genom att ifrågasätta det du sätter för självklart och sant? På vilka punkter kan du ifrågasätta din grundläggande syn på dig själv, din omgivning och livet som helhet?
  3. Är du dig själv, och stolt över att vara du? Försöka du vara någon annan istället för dig själv? Vad går du isåfall miste om? Har du insikt i dina styrkor och svagheter? Verkar du för att finslipa dem eller att efterlikna någon annan? Vad för idéer, handlingar och ord bär du inom dig? Vad går du miste om ifall du inte blir ditt bästa jag? Vad går världen miste om?
  4. Lever du i nuet? Kan det inte vara så att just nu är något 0troligt värdefullt, det enda ögonblicket garanterat för just dig? Är du fast i att tänka på hur stora saker kommer att vara i framtiden eller i det som hänt tidigare? Har du lärt dig att vara “här och nu” och upplever du livet som det utspelar sig? Uppskattar du världen för den skönhet som den innehar, just nu? Interagerar du med din omgivning med insikten att du kanske bara har detta ögonblick att göra allt det du önskar få gjort?
  5. Är du tacksam för allt du redan har? Tror du att du kommer vara lycklig när du når en viss nivå i livet? Kan det vara så att det lär ta ett tag innan du kommer dit? Kan risken vara stor för att du kommer dit, snabbt tröttnar och tar en ny destination i åtanke? När ska du sluta spendera ditt liv på att arbeta mot något utan att stanna upp för att njuta av de saker du har nu? Tar du en lugn stund varje morgon för att uppskatta var du är och vad du redan har?

5 ytterligare vardagliga tankar - 20:e December 2016

Nedan följer ytterligare 5 tankar som berör vardagen och som nog de flesta skulle ha nytta av att reflektera över:

  1. Möter du dina problem i vitögat?
    Är det människors problem som avgör vilka de är? Kan karaktär vara mer förknippat till hur människor reagerar på sina problem och hur de återhämtar sig från dem? Försvinner problem om inga åtgärder vidtas? Gör du ditt bästa åt dina problem och utmaningar? Tar du små steg i rätt riktning eller gömmer du dig och försöker distrahera ditt samvete? Kan det vara så att även det minsta lilla steget i rätt riktning leda till resultat och sätta något större i rullning?

  2. Värderar du de lektioner som dina misstag lär dig?
    Tycker du att misstag är okej? Om vi inte misslyckas med jämna mellanrum, utmanar vi oss då tillräckligt? Tar du risker och reser dig upp igen om du faller? Har några betydande prestationer uppnåtts utan tidigare misslyckanden?

  3. Ger du dina drömmar och idéer en chans?
    Ger oss livet frivilligt chanser; eller handlar det om att ta dem? Kan det finnas lärdomar och värden i att bara ge somliga saker ett försök? Vad händer om saker inte fungerar? Bär du på någonting inom dig som är mer värt att prova än att kväva? Vad hindrar dig från att komma igång?

  4. Uppmärksammar du det vackra i vardagen?
    Väntar du enbart på de stora sakerna i livet? Äktenskap, barn, lotterivinster och husköp? Finner du lyckan i de små sakerna som händer varje dag? Uppmärksammar du det vackra i höstlöven, nöjet att dela med dig, ny musik eller bara stillhet i naturen? Kan dessa små nöjen göra stor skillnad i vardagens livskvalitet om de ägnas en tanke?

  5. Vårdar du aktivt dina viktigaste relationer?
    Vet du vilka människor som betyder mest i ditt liv? Hur behandlar du dem? Berättar du för dina nära hur mycket de betyder för dig regelbundet? Fokuserar du på det goda i människor? Hur tror du att visad uppskattning och uppmärksammande av deras finaste sidor skulle påverka dem?

5 vardagliga frågor kring prestation - 27:e December 2016

Denna post är tillägnad den som känner sig stark och redo att ta sig ann livet med huvudet före. Innan fokus läggs på prestation är det mycket viktigt att se till att man står på en stabil social och psykologisk grund. Prestation ska inte vara något ångestskapande, utan något som motiverar – först då vet man att man presterar på rätt område, inom någonting som betyder något för den man innerst inne är.

  1. Tar du fullt ansvar för ditt eget liv?
    Äger du dina val och misstag och är du villig att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra dem? Om du inte tar ansvar för ditt liv, vem gör det då? Vem mer än du  kan direkt kontrollera resultatet av ditt liv? Har du precis som alla andra fullt av svårigheter och motgångar inför dig? Finns det något annat sätt än över dessa hinder som kan få dem att försvinna ur ditt liv? Kan det vara så att livet är en ständig kamp, där vissa saker bara får accepteras medan andra saker kan förändras och förbättras?

  2. Har du tydligt formulerade mål?
    Har du i skrift formulerat dina viktigaste mål de närmaste 1, 3, 5, 10 eller 25 åren? Har du en klar bild över vad du vill åstadkomma och inom vilken tidsram du ska nå dit? Vet du hur du ska fira när du når respektive mål och har du tydliga delmål att checka av längs vägen? Är dina mål baserade på någonting som du innerst inne vill uppnå, eller på det du tror omvärlden tycker att du ska åstadkomma? Är du ärlig och genuin mot dig själv i frågan kring vad du vill uppnå?

  3. Arbetar du mot dina mål varje dag?
    Vad drömmer du om? Vilket vore det första lilla steget i riktning mot den drömmen? Vad vore en rationell väg att uppnå och tas dig närmare något du vill uppleva och ha i ditt liv? Kan det vara så att hårt arbete mot ett önskvärt och eftertraktat mål för dig skulle ge dig enorm lycka och stolthet?

  4. Fokuserar du på de saker du kan kontrollera?
    Finns det någon som kan ändra och kontrollera allt? Hur många människor kan ändra något? Lägger du din tid, talang och energi på saker som ligger utanför din kontroll? Hur skulle du kunna investera din tid och energi i saker som du kan utvecklas i och påverka idag?

  5. Lever du som du lär?
    Vet du redan hur du vill leva? Följer du i så fall de dagliga rutiner som kan leda dig dit du vill? Vad kan du göra för att se till att varje dag blir något att titta tillbaka på med stolthet och glädje? Finns det människor i din närhet som kan hjälpa dig att bli den du vill vara? Hur skulle du kunna bli bättre på att leva som du önskar?

5 ytterligare vardagliga frågor om prestation - 17:e Februari 2017

  1. Fokuserar du på att vara upptagen snarare än produktiv?
    Vilka saker i ditt liv spelar faktiskt roll? Är upptagenhet verkligen ett mått på produktivitet? Om du skulle fokusera på de saker som betyder någonting för dig i livet, vilka skulle de då vara? Vad gör du idag som inte spelar någon egentlig roll? Hur kan du arbeta smartare? Vad kan du delegera eller automatisera?

  2. Fattar du logiska, välgrundade beslut?
    Kan emosionella beslut i många fall vara vilseledande? Drivs dina beslut av tunga känslor eller främst medvetet tänkande? Saktar du ner och tänker igenom saker innan du fattar några världsförändrande beslut i livet?

  3. Är du fast i en fälla av perfektionism?
    Ställer du höga krav på dig själv i tid och otid?  När lämpar det sig att ägna stora mängder tid och uppmärksamhet åt att upprätthålla höga personliga standarder? När passar det mindre bra? Vad händer om vi strävar mot perfektionism i allt? Blir du missnöjd eller avskräckt om du inte uppfyller perfektion? Blir du ovillig att ta dig an nya utmaningar eller att avsluta de påbörjade uppgifter med rädsla att misslyckas?

  4. Arbetar du enbart inom din komfortzon?
    Känner du dig obekväm och tror att du behöver ytterligare skicklighet och erfarenhet innan du kan ta dig an nya möjligheter? Kan sådant tänkande kväva personlig tillväxt? Är någon någonsin 100% redo för alla tillfällen som uppstår? Vad är det som tvingar oss att växa emotionellt och intellektuellt? Är bekvämlighet en fiende mot tillväxt? Är antalet chanser och möjligheter oändliga under en livstid, eller gäller det att försöka möta dem innan de passerat?

  5. Gör du saker onödigt svåra?
    Känner du dig överväldigad av antalet val när det gäller att utforma ditt liv och din karriär? Finns det något samband mellan överflöd av val och komplikation, förvirring eller passivitet? Kan förenkling vara en bit av lösningen? Om du tvingades fatta ett beslut om någonting i ditt liv utan att utvärdera varje detalj i alla möjliga alternativ vad skulle då vara något som du tror kommer att fungera? Kan det vara värd att ge det alternativet ett helhjärtat försök?

Disciplin 101 - 27:e Maj 2017

En tuff start...

Vi alla har saker vi borde göra.

Alla har vi känsla för vad som är rätt och fel i livet.

Trots detta lockas vi till att göra saker halvdant.

Vi struntar i saker vi borde göra och när ingen ser lurar vi oss själva genom att släppa tyglarna ännu mer.

När vi gör det riktigt enkelt för oss själva följer vi bara strömmen, ifrågasätter inte och tänker inte efter.

Det blir lättast så.

Att följa sin inre röst är inte alltid lätt. I en värd fylld av snabba belöningar och ständig åtkomst starka intryck glömmer vi ofta bort de saker som betyder mest för oss i livet.

Vi är alla medvetna om något vi vill göra som vi inte gör – och ofta räds vi för att den ända vägen dit är hårt arbete som inte är för jobbigt att uthärda.

Min erfarenhet av disciplin är en annan, och denna vill jag nu försöka modellera upp.

... Blir snart kul!

Resan till att bli den vi innerst inne drömmer om att vara föreställs ofta vara resa som kräver oändlig disciplin. Disciplin till den punkten där vårt hjärta säger ifrån och pulsen slutar slå – precis innan vi fått uppleva allt det vi drömt om. Naturligt ser nog de flesta på disciplin ungefär något i stil med:

Men alla av oss har nog någon gång genomfört någon personlighetsförändring som till en början upplevts som omöjlig, och som varit “super-skitjobbig”. Kanske var det at vänja sig vid ett nytt träningsupplägg, studier eller ett nytt jobb. Om vi tänker tillbaka på sådana perioder påminner de oss nog snarare om något som mer liknar:

Vad kommer efter disciplin?

Hur kommer det sig egentligen att någonting som till en början är otroligt påfrestande efter ett tag blir lätt? Faktum med att det upplevs så enkelt som att vi efter ett tag vänjer oss och lär oss uthärda det som till en känns jobbigt. Våra hjärnor är inte dummare än att de tillslut ger med sig och inser att de får anpassa sig och gilla läget istället för att protestera.

Men inte nog med det! Saker som vi bestämt oss för att göra trots att det är jobbigt är ofta saker som kan kategoriseras som bra för oss. När vi gjort något påfrestande som vi vet är bra för oss belönar hjärnan oss med naturens egen drog, dopamin. Snart vänjer vi oss inte bara vid att göra det som är jobbigt, vi blir beroende av det. Så snart vi slutar göra det som är bra för oss själva och jorden omkring oss så börjar vi må dåligt och skuldkänslorna gästar våra huvuden anländandes i en ström av serotonin.

Och om hypotesen stämmer?

För den som känner igen sig och liksom mig upplever disciplin på detta viset är här en rad frågeställningar jag ställt mig själv:

  1. Borde vi se på disciplin som början på en kul resa snarare än början på ett evighetens smärt-tåg?
  2. Leder disciplin byggd på godhjärtad eftertanke till ihållande lycka och värdeskapande för flera?
  3. Bör vi i så fall eftersträva att främst av allt i livet göra det som vi innerst inne vet är rätt men jobbigt, snarare än att fly det?

Referenser

Baumeister, R. (2012). Willpower. Penguin Group US.

Breuning, L. (n.d.). Meet your happy chemicals.

Duhigg, C. (2013). The power of habit. Toronto: Anchor Canada.

Vår inre kärna - 4:e Juni 2017

Vilka är vi?

Behovet av att definiera saker och ting har ständigt funnits hos människor för att förenkla vår tillvaro.

Vi skapar gränser, ägandeskap, teorier, lagar, fördomar och så sanningar. Det är ett fantastiskt sätt att skapa ordning och effektivitet, men det har helt klart sina baksidor. En modell är bara bra till den grad den är tillämplig och så snart den blir för simplifierad stämmer den inte längre bra överens med verkligheten.

Trots detta fortsätter vi att försöka förenkla vår omgivning, inte allra minst på grund av det ökade informationsflöde som den moderna tiden för med sig. Kort och gott blir människan successivt utdaterad från den värld hon själv skapar och för att klara av en sådan avancerande tillvaro ställs allt större krav på simplifiering.

Men hur går vi egentligen till väga då vi definierar oss själva?

Vad vi inte kan påverka

Det kanske snabbaste och vanligaste sättet att definiera oss själva eller någon i vår omgivning är genom ytliga aspekter så som ålder, kön och utseende. Kanske är det också därför som vi har ett enormt utseendefokus i vårt samhälle och skapat en kultur som exempelvis prompt separerar män och kvinnor i en rad aspekter, haft en binär syn på könsroller och inte tagit nog hänsyn till de människor som inte definierar sig själva inom dessa snäva ramar.

Likaså delar vi gärna in människor redan från födseln i olika ekonomiska samhällsgrupper, med tydliga begrepp så som “arbetarklass” och “medelklass”, och redan från barnsben följer med denna etikett särskilda villkor och möjligheter.

Likaså föds vi alla med särskilda egenskaper, styrkor och svagheter. Vår fysiska kapacitet, vårt intellekt, vår hormonella sammansättning.

Tekniskt sett är samtliga dessa aspekter föränderliga på olika sätt, och med teknikens utveckling bli möjligheten att frångå medfödda karaktärsdrag allt större. Som världen ser ut i dagsläget är de flesta av oss dock mer eller mindre bundna till våra medfödda egenskaper, med begränsad möjlighet till förändring.

I vår definition av oss själva och människor i vår omgivning kommer vi således att fortsätta definiera och tyvärr ofta även döma andra utifrån dessa oföränderliga kvaliteter.

Det är enkelt och alternativet vore säkert jobbigt; inte minst att erkänna för oss själva att vi själva är allt för enkla för att klara av mer avancerade bedömningar.

Vad vi faktiskt kan påverka

Tänk om vi istället kunde se på människor omkring oss utifrån det som de själva faktiskt kan påverka? Somliga går kanske att döma, andra att berömma – men utifrån beslut de själva tagit.

Mycket kan sägas om fri vilja, men kortfattat är våra egna beslut det enda vi faktiskt kan påverka. Vi står ständigt inför en oändlig mängd alternativ i varje given sekund av livet. Vad vi sedan gör av dessa möjligheter är upp till var och en; ett av besluten skulle exempelvis kunna vara att inte engagera sig allt för mycket i andras brister innan man tagit tag i sina egna. Om livet skulle visa sig vara en engångsföretelse är det svårt att frångå värdet av att resonera kring sina beslut; och om vi inte säkert vet ifall vi har mer än en levnad – vågar vi då verkligen ta risken att inte bestämma oss för hur vi ska nyttja vår fria vilja?

En dag kanske teknologin kommer till den punkt där vi kan förändra vår biologiska fasad, intellektuella kapacitet och fysiska skapelse. Är det egentligen någonting annat än de beslut vi tar under vår existens som definierar oss då?

Missnöje - 1:a Augusti 2017

Källa till motivation

En av de absolut stakaste källorna till motivation är missnöje. Hungrig är den som inte nöjer sig med nuvarande situation och sträcker sig längre för att åstadkomma någonting bättre.

Somliga är missnöjda med sin finansiella situation, andra med sin kropp eller nuvarande status på jobbet. Vissa kan gå hästlängder för att få mer makt, hamna högst upp på pallen eller att åstadkomma perfektion i hemmet.

Alla drivs vi i varierande grad av olika ting och våra drivkrafter är sannolikt en av de viktigaste saker vi kan lära oss om i livet. En förståelse för att andra människors drivkrafter skiljer sig från våra egna bör ses som ytterligare en god lärdom.

Den som sedan vill leva ett rikt liv borde finna stor mening i att bekämpa problem som står i direkt motstånd till allt det som motverkar att de egna drivkrafterna kan omsättas i uppfyllda mål och drömmar.

Den som kan göra det på ett sätt som heller inte begränsar andra levande varelsers möjligheter utan istället amplifierar andras förmåga att verka i enlighet med sina drivkrafter borde dessutom kunna vandra med gott samvete.

Tänk om en varelses missnöje inte behövde omvandlas till en annans – utan istället bekämpades på ett sätt som ledde till allas glädje.